Blogger Boot Camp 2014

Nu när träningsvärken lagt sig någorlunda tänkte vi bjuda på våra upplevelser från denna eminenta träningshelg! Alla snygga bilder kommer från Träningsevent.se och är lånade med tillstånd från Uppochhoppa.

1924858_273615159467805_945575665_n

1972418_273622416133746_1819864473_n

PASS 1 – Förbättra din löpteknik med Malin Ewerlöf Krepp och Holistic (Sofia)

Det ska ju sägas att jag blev lite orolig när jag tittade ut på snöregnet som piskades omkring av vinden utanför fönstret i lördags morse. Hade jag inte förstått att det var en once in a lifetime-upplevelse att få bli löptränad av en svensk mästare, tillika Malin Ewerlöf, så hade jag förmodligen bytt till ett innepass. Men nu gjorde jag inte det och det var ju tur, för prick klockan nio slutade det regna och solen kom fram och det här passet var verkligen något jag inte hade velat vara utan.

Jag var så peppad att jag inte ens orkade bry mig om min vanliga ängslighet när jag tränar i grupp utan någon jag känner. Malin inledde med ett kort snack och sedan bar det av. Först uppvärmning och så lite tekniksnack efter det. Vi fick en grundlig genomgång av hur ett bra löpsteg är (långt fram på foten, bra hållning, lyft på knäna), sedan fick vi testa olika övningar för att komma in i det och avslutningsvis sprang vi intervaller ända tills jag började misstänka att jag hade tappat en lunga någonstans efter vägen. Hu vad jobbigt det var. Och aj vad det kändes i vaderna när jag sprang “rätt”. Jag har nämligen lite avfärdat all löpstegsteori med att “jaja, men kroppen hittar väl steget själv till slut”. Nej, det gör den inte. Inte min i alla fall, insåg jag under det här passet. Så helt utan att överdriva tror jag faktiskt att det här passet har räddat hela min löparkarriär. Visst, jag får börja om lite från början och träna upp sovande vadmuskler, men i längden kommer jag att ha hela knän, bättre fart och roligare löp (heter det så?).

1908231_273617276134260_398108102_n

1925341_273617412800913_1272208696_n

1932477_273616269467694_1388640229_n

PASS 1 – Crossfit – Blogger’s Quad WOD med Calvin Keyser-Allen (Mirijam)

Jag tänkte ju lite så här att det kanske skulle vara ganska snälla pass, en slags prova på-variant så man inte tog ut sig direkt. Jag hade fel. Vi skulle göra ett gäng övningar två och två och tjejen jag hamnade med sa något i stil med “Men passet slutar väl 9:45 så vi hinner i tid till nästa grej klockan 10?” och det tyckte jag lät logiskt och ställde in min mentala uthållightesklocka på 9:45. Och när vi burit runt på varandra (!), gjort utfallsgång och fan och hans moster i 40 minuter och jag börjar ladda för någon form av nedvarvning får vi order om att göra fyra olika övningar om och om och om igen i tio minuter. Vet ni hur länge tio minuter är? JÄTTELÄNGE.

Och sedan när vi äntligen var klara, svetten lackade och framförallt ben- och rumpmusklerna skrek om nåd så skrek Calvin OKAY, LET’S DO FORTY BURPEES! och folk ba: Sa han forty? Han sa fjorton va? Men nej, han sa verkligen att vi skulle göra fyrtio burpees till. Som tur var fick vi dela upp dom mellan oss i våra par, så jag och min partner Emmah gjorde tjugo var (10-10-10-10). Minns inte riktigt slutet på passet pga dödstrött.

Och av alla hundra tjejer som var med hamnade jag ihop med en mamma boot camp-instruktör som håller pass här i Kristianstad, vad är oddsen på det?

1978727_273618139467507_440961941_n

PASS 2 innebar vila för då var det föreläsning med Jakob Richloow – “Träna smartare, inte hårdare” hette den. 

Sofia: Efter löppasset är jag glad att jag hade planerat in en föreläsning och inte afrodans som vi höll på att hamna på av misstag. Vet inte om jag hade klarat av afro så mycket som zombie just då nämligen. Jakob är hur som helst inte bara personlig tränare utan även vän till mina vänner, men jag har inte träffat honom på säkert sju år så jag hade faktiskt ingen aning om vad jag kunde vänta mig. Det var mycket fokus på styrketräning och det är ju det jag gör minst, men jag blev ändå inspirerad att närma mig det området lite mer. Bra med en påminnelse om sambandet mellan leder i kroppen (en svag ankel kan t.ex. sabba ett knä) och att kosten spelar större roll än många tror för vilket resultat man vill uppnå. Typiskt sådant jag inte brytt mig om att tänka på innan. Men det gör jag nu. Här kan ni hitta några artiklar som Jakob har skrivit.

Mirijam: Det här var väl… inget nytt under solen kanske. Men kanske behöver jag bara sova på saken några nätter, för föreläsningen har absolut gett mig några små aha-grejer under dagarna som gått. Mest tänker jag på skillnaden mellan träning och motion, att motion är något som man får i vardagen, typ går ut med hunden, men att träning oftast är något som man just tränar på = ska bli bättre på. Jag ska ju till exempel inte bli bättre på att gå ut med Alfie = motion, däremot ska jag komma igång med löpningen och börja springa snabbare = träning. Lite sånt går jag runt och tänker på. Att ha ett mål till exempel, nu är det mest hej kom och hjälp mig med träningen. Så det tog jag med mig, att jag ska fundera ut ett mer konkret mål än typ “bli starkare” och jobba för det.

1959284_273619629467358_127577132_n

1966956_273620032800651_1696208948_n

PASS 3 – Lofsans Walking bad (Mirijam) 

Jag tänkte att jag slår ihop Walking dead med Breaking bad och gör ett pass som kommer få er att se ut som zombies på knark i morgon, sa Lofsan käckt när hon förklarade sitt upplägg inför Walking bad. Och det behövde inte ens bli “i morgon”, det tog väl cirka en halvtimme innan alla mina underkroppsmuskler ville hoppa av sina fästen och smyga ut genom KTH-hallen för att aldrig återvända. Och det här var lite samma som under crossfit-passet, precis när man började tänka att det nog snart var slut så kom det plötsligt nio minuters intervallcardio kvar där vi skulle
1) sprinta kortsidan och göra grodhopp tillbaks, i tre minuter
2) sprinta kortsidan och göra utfallshopp tillbaks, i tre minuter och slutligen
3) sprinta kortsidan och göra baklängesgrodhopp tillbaks, i tre minuter.
Det var en hel del tjejer som dröp av där på slutet, men jag kunde ju bara inte ge upp när Lofsan skrek KOM IGEN MIRIJAM! Man ba hihihi hon vet vad jag heter. *s t a r s t r u c k*

ultra

PASS 3 – föreläsning med Ann-Sofie Forsmark, “Från milen mot evigheten: träningen, kosten och pannbenet” (Sofia)

Okej, två föreläsningar på rad blev kanske lite väl mycket sittande före lunch för min del, men med tanke på vad som hände efter lunch var det nog ändå rätt bra. Kände jag att jag hade hamnat helt fel först när Ann-Sofie började prata. Springa längre än en marathon? Jag som knappt mäktar med en halvmil? Njaeee. Men! Ann-Sofie var en jätteinspirerande person som gav mig en himla massa insikter. Bland annat pratade hon mycket om mental inställning och att det är lika viktigt att träna hjärnan som kroppen för att klara av att prestera. Såklart alldeles för självklart för mig att lista ut på egen hand. Blev även lite, lite sugen på att kanske anmäla mig till tjejmarathon som Ann-Sofie är med och arrangerar. Ett ultramarathonlopp (för välgörenhet),  på ungefär fem mil. Nu pratar vi förresten nästa års lopp. Tror inte att jag hinner få varken rätt muskler eller rätt mental inställning till loppet som går i sommar om jag ska vara helt ärlig.

1796594_273620712800583_367296317_n

1908227_273620646133923_361253192_n

PASS 4 – KettleWorX, Sverigepremiär för gruppträning med kettlebells

Sofia:  Alltså det här passet… M.E.R.C.Y. Har aldrig varit med om att jag har kunnat le mig igenom så stora delar av något som har plågat mig så mycket. Trion som ledde oss var helt friggin ÅSM, men jag hade ju inte en chans att hänga med i deras tempo. Förutom att jag hade vrickat foten ute i skogen på morgonen, så lär det ta cirka tio år innan jag är i form för något liknande. Jag älskar ju body pump och det här var nästan exakt samma sak, bara det att vi använde oss av kettlebells istället. Styrketräning med ett klot i grupp till fräsiga beats alltså (dock lite upprörd över Bon Jovi-covern).  Lite för mycket fokus på benövningar och lite för lite core, men i övrigt ett sjukt roligt, sjukt tufft pass. Vi var dessutom först i Sverige med att få testa!

Mirijam: VAD KLAGAR SOFIA PÅ? Hon var ju inte ens en zombie på knark precis före lunch, fatta hur jobbigt JAG tyckte att det var? Älskar bilden här ovanför där alla ligger ner och gör armhävningar och jag bara står rätt upp och ner som en staty i mitten. Men alltså jag pallade verkligen inte mer. Tekniken var så åt helvete att det liknade ingenting och jag borde med facit i hand bara gått och satt mig och druckit Gainomax i ett hörn istället, det var ren tur att jag inte hivade iväg ett klot i skallen på nån. Hehe.

Men angående själva passet, jo det var verkligen jättekul och instruktörerna var asbra, dom var tre stycken som instruerade samtidigt och en av dom visade hela tiden en förenklad version av den övningen man gjorde. Inte för att det hjälpte alltså, men det var sjukt bra att kunna välja vem man ville kolla på. Men jag har nog blivit lite Viljan-skadad, för jag vill att kettlebells ska vara lite mer som det är där. Lite råare liksom, inte så himla… aerobict (?) och käckt. Men det var ju inte deras fel, bara jag som gillar annorlunda. Men jag blev absolut ännu mer pepp på att köpa fler kettlebells till mitt hemmagym.

1964968_273620969467224_254199592_n

Pass 5 innebar sänkt puls för oss båda, för då var det dags att meditera! “Meditation – kropp, sinne, energi och medvetande” hette workshopen som leddes av Anna Lindh.

Sofia: Det här var det bästa jag har gjort. Planera in meditation som näst sista pass. Alltså meditation borde ligga som näst sista pass alla dagar ärligt talat. Anna var dessutom en himla rolig figur. Det är ju lätt att tro att en meditationsinstruktör går omkring med ett dumleende och plingar med en liten klocka hela dagarna, men Anna var inte alls sådan. Hon hade förvisso en lugn och meditativ röst, men hon hade ändå en himla skön inställning till livet. Typ: allt är inte så jävla roligt jämt, men det betyder ju inte att man inte kan försöka meditera sig till ett inre lugn för det. Brukar ofta vara stressad och bry mig för mycket om andras närvaro för att kunna slappna av i grupp, men tack vara Annas guidning och utmattningen efter KettleWorXen tvärsomnade jag i sista meditationsövningen.

Mirijam: Jag är oerhört känslig med personkemi och speciellt när det gäller instruktörer på typ yoga/pilates/body balance och liknande pass, kan bli rätt avig mot folk som låter alldeles för flummiga och nedrökta. Men Anna. Oj, hon var verkligen helt fantastisk, både som person men också på att förklara själva grejen med meditation och hur hon såg på det. Så himla sund inställning till livet och alla dess med- och motgångar, jag ska verkligen försöka jobba mot att få in mer av hennes tankesätt i min vardag. Och precis som Sofia somnade jag också, yeeeez vad trött jag var. Fick dock förnyad energi efter min lilla meditationssession slash powernap där på slutet.

1978816_273622099467111_1397741912_n
1148865_273622299467091_1427433169_n

PASS 6 (sista passet) hölls för hundra pers i stora salen av Jessica Clarén. Flow and Grace hette det och beskrevs bland annat “som en liten kram från insidan till dig själv”.

Sofia: Jessica Clarén! VILKEN MÄNNISKA! Alltså jag var helt säker på att jag och Jessica hade asbra kontakt hela passet och att hon verkligen såg MIG – hur hon nu lyckades med det när vi var hundra pers där inne och jag satt mitt i. Men nu har jag läst på två olika ställen att andra som var på samma pass har upplevt exakt samma känsla, så jag antar att det helt enkelt bara är så att Jessica har en sådan fantastisk energi att hon uppslukar hela rummet. Det här passet var inte, som jag trodde, ett lugnt yogapass utan det var ett ganska så tufft ledbändarpass. Kroppen skulle lindas i ställningar jag inte trodde var möjliga och sedan skulle vi dessutom gunga när vi väl hittat balansen? Jag blev lite svettig faktiskt. Men kul var det!

Mirijam: What Sofia said. Jag ÄLSKAR Jessica Clarén och det är tur för henne att jag bor 60 mil bort för jag hade nog på allvar börjat stalka henne för att försöka nästla mig in i hennes liv och bli hennes BFF om jag bodde i Stockholm. Hur GÖR människor som har sådan karisma och energi så att de kan komma in halvförkylda och bara TA ÖVER en jympsal med tolv meter i takhöjd? Helt galet.

Passet? Jag hade lite tunnelseende vid den här tiden, fånlog mest mot Jessica och funderade på ovanstående, men det var ju inte lika flow:igt och mjukt som jag trott utan rätt så svi-hi-hinjobbigt på sina ställen.

1491756_273619099467411_1312624449_n

Och så dessa två då… Mela och Uppochhoppa-Sofia som ligger bakom hela eventet och som verkligen lägger ner själ och hjärta i allt dom gör. Inte en enda gång på hela dagen såg vi dom stressade eller uppjagade, det var bara hej och kram och skratt hela tiden (ett humör väldigt olikt mitt en månad före BF kan jag meddela, hälsar Mirijam).

1970686_273617812800873_1968446498_n

1978623_273614789467842_1103260779_n

Summering av dagen: 220 pers, en fet goodiebag (mer info om vad den innehöll finns här!) och så himla mycket pepp, svett och träningsglädje. En helt fantastisk dag och gissa om vi på Moveitmama  är tokpeppade på att åka dit nästa år också. Och om inte Katta klämmer ut en fyra som ska helammas då också så räknar vi med att vi blir fullt gäng!

||||| Like It 2 Gilla |||||

Mirijam

Mirijam födde sitt första barn i slutet av augusti 2013 och var före den graviditeten i vad som lite blygsamt skulle kunna beskrivas som "sitt livs form". Men efter graviditeten – not so much. Men – det hindrade henne inte från att tio månader senare bli gravid igen och med en aldrig sovande lillasyster född i april 2015 är nu är vardagen en ständig kamp mellan extremtröttma, träningspepp och soffhäng. Mirijam är före detta journalist men numera tatueringsborttagare och driver studion A Bushel & a Peck i Malmö och gillar löpning, adrenalin, tatueringar, resor, färg och öl. Och internet.

12 Comments

  1. Ah men jag torkar väl en tår här då. Fasen vilken härlig fantastisk dag ni fick ihop. Och att jag var med och skapade den?! Va, näej?! Oj. Nu ska jag samla ihop mina känslor och åka på möte med Stockholmsmässan och prata be your best convention den 8 november. Hoppla, får akta mig så jag inte får hybris. Och vad grymt att ni hade lika/olika upplevelser och har sorterat dem så bra!

    Ps. Lite stressad var jag då och då, men bara att se alla glada ansikten gör att man landar och inte kan låta bli att flina! 🙂

    • En helt och hållet fantastisk dag! Har nu pratat om den så mycket att jag har fått med mig minst tre personer till, till nästa år. Fattar inte hur jag ska orka vänta så länge bara 🙂

    • Tack! Mirijam var duktigast som gick på Lofsans walking bad. Är så här i efterhand VÄLDIGT glad över jag valde bort det passet. Är inte riktigt mogen mentalt för förnedringen det hade inneburit för min del 🙂

  2. Det jag såg av er under dagen (det är ju så bra att läsa bloggar men där de själva inte vet man man är hehe – att man kan spionera lite) så var ni grymma! Hade själv en galet tung dag, var nästan redo att kliva av efter crossfitpasset men bet i och har bjudit hela kontoret på underhållning med min gångstil i veckan och ICA Maxis parkering på gapskratt efter bilköer och alldeles för stela ben igår (som vek sig och lämnade mig på asfalten). Tur man kan glädja några! Summa summarum var det en grymt härlig dag!

    • Haha vad lömskt! Jag underhöll också kontoret i måndags. Gick som en blandning av någon med alldeles för stor vuxenblöja och klumpfot. Väldigt glad över mitt höjbara skrivbord som gjorde att jag i all fall slapp sätta mig och resa mig annat än på lunchen. Håhåjaja – och ändå längtar jag intensivt till nästa år! Då får du komma fram och hälsa 🙂

    • Ja, crossfiten satte ribban lite, var du också med på Lofsans sen? Nästa år ska jag inte välja flera ben- och rövpass på raken, haha!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *