Märta

Nämen tja!

Kommer ni ens ihåg mig? Kan bara meddela att livet är uppochner och jag hinner inte träna/tänka/andas just nu. Så då börjar ju ryggen förstås protestera. Så då gav jag mig ju ut på en skitkort löprunda fast jag inte hann. Så då fick jag ju ont i knät. Men jag tänker att jag hellre offrar ett knä än en rygg va? Visst tänker jag rätt? Men för att se det från den ljusa sidan så tror jag att jag kanske får lite rätsida på tillvaron igen efter nyår. Eller så blir det ännu kaosigare. Men vi skulle ju tänka positivt. 

Taco hej!

||||| Like It 2 Gilla |||||
Sofia

Det här tränade jag och det här åt jag

Att ha kort på Sats medför en viss stress för mig som hatar att slösa pengar. Jag hade gärna slösat med pengar (eller kanske inte) om jag hade haft dem, men nu har jag dem inte i överflöd och då måste allt jag lägger mina pengar på vara värt, rimligt och utnyttjas till fullo. Ergo: jag kan inte bara skaffa ett kort på Sats och skita i att använda det, trots friskvårdsbidrag och arbetsplatsrelaterad rabatt. Jag måste träna i snitt ett pass i veckan under hela året om det ska löna sig. Och får jag inte till det där snittet känner jag mig slösig, lat och dum. Var så god för en spännande inblick i mitt tänkande!

Hur som helst. Jag har ju som ni vet inte tränat sådär jätteaktivt på senaste, och det lär jag vara tvungen att ändra på om inte mitt “i snitt en gång i veckan i ett år” ska bli till “varje dag i två månader innan kortet går ut”. Därför sjöng mitt inre av glädje när jag hittade ett dubbelpass på torsdagar! Spinning och core. Klart jag skulle träna det, bestämde jag helt utan att tänka på att jag 1) hatar spinning och 2) har på tok för klena magmuskler för att fixa ett corepass. Jaja. Man lär ju sig så länge man lever. Eller i mitt fall; man lär sig aldrig.

Spinning är egentligen ganska roligt, tror jag, för den som har lårmuskler. Jag är, precis som i övriga kroppen, väldigt klen i mina lår. Detta är jag ändå så pass medveten om att jag inte går in i ett spinningpass och tror att jag ska fixa det helt felfritt utefter ledarens instruktioner. Mitt mål med spinningen var att hålla en nivå så att jag var flåsig genom hela passet, utan att behöva vila. Och det klarade jag av den enkla anledningen att jag knappt pumpade upp motståndet i “uppförsbackarna”. Heja mig!

Mitt mål med core-passet var att ja… jag vet faktiskt inte vad jag tänkte som bokade det. Det gick ganska bra, men vissa övningar klarade jag inte av alls och det orkade jag inte ens bli lite besviken på. Jag modifierade övningarna friskt och lyckades med nöd och näppe att hålla mig aktiv under hela passet, utan att tappa maglåset.

På slutet var det stretch och alltså, jag tror banne mig att jag gillar stretchen ändå. I alla fall sådär på slutet, när någon annan leder och man är totalt utpumpad efter att ha tagit i efter bästa förmåga.

Efter passet var jag vrålhungrig, så jag tog mig hem i snålblåsten och fixade min favorit av alla snabba rätter. Medan jag kokade upp vatten till snabbmakaroner hackade jag en lök, några tomater och några mandlar. Sedan kokade jag makaronerna, blandade dem med hacket och riven ost (en rökt veganost från violife som är helt ok), ringlade över olivolja, pressade på lite citron och käkade upp allt på en minut. Detta tar inte ens kvart från idé till mun. OCH det är så sabla gott! Det blir ännu godare med avokado, men det hade vi inte hemma. Äter du ägg kan du för all del röra ner en rå äggula. Varsågod för tips.

Okej. Vårt ljus här hemma gör ingen maträtt rättvisa. Ni får helt enkelt tro på mitt ord när jag säger att detta smakar AMAZING!

||||| Like It 2 Gilla |||||
Sofia

Tabata med kettlebell för sura axlar

Ja se på fan, jag tränade hemma idag! Isak var hos barnvakt, Alex jobbade och Karl sov en kvart innan han sket ner sig (ursäkta för TMI). Under denna kvart hann jag köra ett tabata-pass som jag hittade i SATS-appen, men som jag fick modifiera – för jäklar vad armhävningar det var och armhävningar är ungefär det sista jag klarar av nu. Däremot var det en himla trevlig uppvärmningsövning som hette scapula push up och som mina skulderblad älskade. Så jag bytte några av armhävningarna mot den och några andra mot sidoplanka. Mina magmuskler är nämligen så eftersatta att tjugo minuter sidoplanka är en ganska stor ansträngning för mig. Ungefär att jämföra med vad armhävningar i tjugo sekunder är för en medeltränad individ, skulle jag tro.

Hursomhelst. Jag valde det här passet för att jag dras med konstant spänningshuvudvärk för tillfället. Eftersom att jag inte har något direkt att vara spänd över i mitt liv nu, lär värken vara ett straff för utebliven träning. Så jag försöker ändra på det och göra träningen innebliven igen. Jag hade tänkt köra passet två gånger med fem minuters vila mellan, men precis när jag hade avslutat passet första gången, sket som sagt Karl ner sig (ursäkta för TMI igen). Det var lite synd, för det var ett himla roligt pass faktiskt. Lite så där så att jag känner att jag nästan är sugen på det igen. Det kanske till och med är passet som puttar igång mig? Särskilt kettlebell high pullsen sved till på ett enormt tillfredsställande sätt. Kan varmt rekommendera dem! Jag växlade mellan kettlebells på fem och tio kilo. Mest använda jag femman, för jag har som sagt inte tränat alls på senaste och även om jag hade gjort det, är jag i grunden inte särskilt stark.

Jallefall. Passet är uppbyggt i tre delar. Varje del har två övningar som man kör enligt följande: *övning 1 höger arm – övning 2 – övning 1 vänster arm – övning 2* gånger två. Tjugo sekunder per övning, tio sekunder mellan, kör så det ryker. Eller kanske snarare rinner. Svett alltså. Och börja med två minuters uppvärmning. Uppvärmningen i passet innehöll lite rotation, lite öppnande övningar för överkroppen och scapula push ups. Här är övningarna:

  1. Kettlebell high pulls med en arm plus sidoplanka (dock vanliga push ups i originalprogrammet)
  2. One arm row plus biceps curl press
  3. Kettlebell shoulder press och helt vansinniga triceps push ups. Jag skippade dem och körde scapula push up här igen.

På det hela taget ett jäkligt trevligt pass som sagt. Om livet tillåter och ni äger en kettlebell – KÖR.

Så här såg övningarna ut:

Scapula push up

Kettlebell high pull, one arm

One arm row:

 

Biceps curl and press (i passet håller man kettlebellen framför sig med båda händerna och kör först en curl och sedan en press, men jag hittade ingen video på det – hoppas ni fattar ändå)

Kettlebell shoulder press:

Triceps push ups:

||||| Like It 3 Gilla |||||
Sofia

Hon sade att hon hade hittat en tisdagsrutin, ni kan aldrig tro vad som hände sedan!

Ja alltså för det första är jag lite dagvill så tisdagsrutinen var egentligen en onsdagsrutin. Sats här har ett ganska tufft och väldigt roligt pass för nyblivna mammor på onsdagar och jag skröt som sagt om att det skulle bli mitt nya liv, att gå på det där passet varje vecka. Men vet ni vad? Det har varit höst och när det är höst blir alla barn på förskolan förkylda och när barnen bli förkylda drar de hem sina extra onda barnbaciller till sina vuxna och ja, jag blev förkyld helt enkelt. Helvetesförkyld. I över två veckor. Efter tio dagar hade jag tröttnat och gick ändå iväg för att styrketräna, för jag tänkte att jag kanske var mer lat än sjuk vid det där laget. Det var jag inte. Efter fem minuter rodd och lite styrkeövningar i romerska ringar var jag så yr att jag var tvungen att sitta ner i tio minuter. Sedan gick jag hem. Med knutna nävar.

Ja och så blev jag frisk, men så kom snön och den totala oviljan att ens röra sig en millimeter i onödan. Jag kan faktiskt inte minnas sist jag var så opeppad på att träna som jag varit nu. Och om det inte vore för att jag började få en släng av min överjävliga spänningshuvudvärk, så hade jag nog inte kommit iväg igår heller. Men nu började kroppen indikera att den skulle hämnas för att jag inte tränar den, så jag tog mig iväg – ihärdigt påhejad av Alex.

På oplogade gator, ömsom täckta av is, ömsom av slask, sicksackade jag långsamt till Sats och var framme en minut innan ett pilatespass skulle börja. Jag hade tänkt styrketräna lite för mig själv, men personen bakom disken tyckte att det här passet var JÄTTEBRA för den som precis (typ) fött barn. Jag är ju som ett rö för folks åsikter när det handlar om vad som är bra för mig. Så jag sade ja. Eventuellt mot bättre vetande, för en gång sade PT-Elin att jag skulle akta mig för pilates om jag inte hade koll på maglåset. För det är ju en del maglås där, och faktiskt inte bara maglås utan ett helt powerhouse.

Jag tyckte ändå att det gick bra i början. Uppvärmningen med gummiband var helt perfekt för mina griniga nack- och ryggmuskler, så den kommer jag försöka få till här hemma. Men själva pilatesträningen… Det kändes bra först, men för lätt och det är ofta ett tecken på att jag gör fel. Och det gjorde jag så klart, för när instruktören kom fram hade hon en triljard saker att korrigera. “Tänk att krokar lyfter upp här vid höftbenen, och så här vid revbenen så att de går inåt och ner med bh-bandet i mattan och så släpp höfterna, släpp höfterna, SLÄPP HÖFTERNA, och så ner med bh-bandet, ner med – sådärja, och så tänk på krokarna, SLÄPP HÖFTERNA”. Självkänslan sjönk till noll komma noll. Jag hatar att inte fatta och jag fattade verkligen inte alls. Plus att andningen ska flöda med, fast snabbare än i yoga och jag fastnade hela tiden i långsam yogaandning och lyckades inte få in någon bra puls i rörelserna alls.

En av de sista övningarna hade benfokus och det var nog den jag gillade mest, även fast den var överjävlig. Vi surrade ihop benen med gummiband, lade oss på sidan och gjorde musslan i en minut, benlyft i en minut, benlyft med inåtrotation i en minut, sidekicks i en minut och något mer skitjobbigt som jag förträngt, i en minut. Utan vila mellan. Sedan byte av sida och samma sak med andra benet, fast då tog jag bort gummibandet, för det var tillräckligt jobbigt ändå. Det kändes som att röven höll på att trilla av och samtidigt som den gjorde det skulle jag komma ihåg att lyfta midjan och lyckas hålla balansen. LOL!

Ja men jag överlevde i alla fall och jag har rätt så bra med träningsvärk idag. Jag kanske går nästa vecka igen ändå? Vi får se. Jag tror att det är väldigt bra träning för min typ av rangliga, klena och värkande kropp egentligen, men kanske lite längre fram i tiden när jag har fått ordning på magmusklerna. Om jag någonsin får det.

img_7491

Min känsla efter passet.

||||| Like It 1 Gilla |||||
Märta

Har ni märkt att det har blivit vinter?

Så, nu är alltså vinterlöpningen igång! 

Vad behöver man då? Jag tycker att följande är nödvändigt:

  • BRODDAR
  • Mössa och vantar i funktionsmaterial

Nä, ingen jättelång lista alltså. Sen är det ju bara att ta på sig fler lager beroende på hur många minus det är ute. Däremot är det ganska gött med:

  • Kompressionsstrumpor i ull (har fått kramp nån enstaka gång när jag blivit för kall om anklarna)
  • Vintertajts (för att flera lager lätt blir lite korvigt)

Och såklart ALLTID om det är mörkt: reflexväst/lampor/reflexband/julbelysning. Du vill inte bli påkörd. Det är dåligt för din träning. 

||||| Like It 4 Gilla |||||