Ett brev till träning

img_20161013_170246.jpg

Hej lilla träning!

Förlåt att det var så länge sedan jag hörde av mig, men jag vet inte, det känns jobbigt att prata med dig just nu. Det känns som att vår kontakt har blivit allt sämre och eftersom vi varit så himla bra kompisar senaste året så vet jag inte riktigt hur jag ska förhålla mig till den här känslan av att du inte längre bryr dig om mig. Eller nej, jag vet, det är inte ditt fel. Det går ju inte rimligtvis att skylla detta på dig, men faktiskt så är det mycket lättare att göra det än att ta ansvaret själv. Jag HATAR att ta ansvaret för sega relationer själv.

Vi har ju haft det så himla bra, du och jag. Jag har känt mig stark och rent av lite ball i ditt sällskap. Vi har träffats rätt regelbundet och då har allt känts så himla bra, men nu, när vi liksom tappat kontakten med varandra så är det så rysligt svårt att återuppta hänget. Tycker du inte om mig längre? Har du hittat tuffare kompisar att hänga med? Joho du, försök inte att neka, jag har nog sett alla dina nya kompisar på instagram, och fan, det är lite jobbigt att läsa om när du hänger med andra. Det är smärtsamt när folk berättar för mig hur fint ni har det tillsammans – jag blir så jävla avundsjuk, ja, rent av lite missunnsam faktiskt. Tycker att det är jättejobbigt att höra på hur mycket andra hänger med dig, när vi liksom inte får till det längre. Vi träffades visserligen lite snabbt i förra veckan, men allvarligt talat så var det hänget rätt B, ja rent av oinspirerat.

Hur ska vi göra egentligen? Jag är inte redo att ge upp dig. Jag hade ju tänkt att denna höst skulle bli en fokusperiod deluxe, men det enda jag fokuserat på är Marabous Salta mandlar, kaffe och ett gäng böcker. Ibland en munk fylld med glass. Eller nej, mest fokus har nog mitt soffhörn fått, där jag sitter och stirrar tomt på TVn och ignorerar att det precis där finns tid att umgås lite med dig.

Hoppas vi kan börja hänga snart igen? Kanske ska vi ses redan ikväll, för att liksom slå sönder isen med några kettlebells?

Puss och kram,

Katta

||||| Like It 5 Gilla |||||

Katarina

Katarina fick sitt tredje barn i september 2013 och fick höra av en vikarierande barnmorska på MVC att hennes magmuskler nog gett upp vid det här laget, men efter ihärdig rehabträning så hittade hon de där magmusklerna (de hade inte gett upp helt, faktiskt). I augusti 2015 sprang Katta Tough Viking tillsammans med Märta - FUCK YEAH! Hon är en tatuerad statstjänsteman vars mål just nu är att klara en pull-up innan 40 (som hon fyller i december 2016).

4 Comments

  1. Meh! Du har ju inspirerat mig! Köpte en kettlebell och gjort ditt Tabata-pass flera gånger. Trodde ju att just ni var det där lyckliga paret man avundas och kämpar i det tysta för att uppnå en bråkdel av sammanhållningen och myset alla andra verkar ha. En torsdags-sving låter ju hur bra som helst. *inspirerad*

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *