Hej hopp i Vita bergen!

Sådärja! Då var det gjort! Mitt första riktiga pass sedan förlossningen. Utomhus. I regn. Ibland på marken. Ibland i en trapp. Mitt i folkrusning till en konsert. Bland miljoner barn. Det gick över förväntan och nu undrar jag i vanlig ordning varför jag inte gör det här oftare, om jag ska tycka om det så himla mycket? Bara det att få bokro på bussen in till träningen, är ju ett paradis i sig.

Jag var den enda som inte försökte mig på handstående mot ett träd och i enlighet med min dåliga självkänsla, känner jag att jag borde ha gjort det även fast min bräckliga handled knakade till som en gren som knäcks i storm när jag testade. Alltid ska jag gräma mig för något antar jag. Även totala orimligheter, som att utsätta sin handled för den typen av påfrestning. Får väl se om lite kettlebellande här hemma råder bot på det där till ett senare pass.

I övrigt gjorde jag det mesta. Utfall utan att få framfall. Hopp utan att kissa på mig. Nästan halva armhävningar, eftersom att jag hade riskerat att bli liggande och aldrig komma upp igen om jag gick djupare än så.

På det hela taget ett fantastiskt litet träningspass. Jag insåg att jag å ena sidan pallar mer än jag tror (blev förvånad över hur uthållig jag var, trots blodsmak i munnen), men å andra sidan är OERHÖRT stel för att vara överrörlig. Nåja. Det ska det väl bli ändring på.

Efter passet gick jag och Katta och åt veganburgare på the Plant. Och drack öl, enligt lagen om vad man dricker till sina burgare. Förutom öl och burgare, skedade vi i oss veganmajonnäs som var så god, att jag kommer ägna hela den här helgen åt att lista ut receptet. När jag kan röra mig igen vill säga, för herre jävlar vad jag har träningsvärk idag. Träningsvärk och sömnbrist, för tydligen tillhör jag inte kategorin människor som sover bättre av att träna. Nej. Jag tillhör kategorin som vaknar klockan fyra, när båda barnen sover hela natten, för att inte kunna somna om. Men det fick det väl ändå vara värt den här gången!

||||| Like It 5 Gilla |||||

Sofia

Sofia är en tvåbarnsmor som mötte världen en eftermiddag i november 1978. Första barnet kom 2012 och med honom även insikten att träning kan vara ganska bra. För inte var det lätt att föda 4.8 kilo barn otränad. Andra barnet kom i mars 2016 och vägde 350 gram mindre än första. Det var ganska jobbigt det med. Sofia älskar att boxas och att lyfta tunga saker, när hon inte tränar för att kunna träna efter graviditeten.

2 Comments

  1. Hej! Du kanske har precis all du behöver i tips och råd-väg vad gäller att bäckenbotten-säkra träning, men jag tänkte bara berätta att såna som jag finns: fysioterapeuter med gynekologisk inriktning, som kan kolla bäckenbottenstyrka och hur funktionen är inför tyngre träning.
    Har skrivit om det bland annat här: http://bakingbabies.se/2016/08/12/backenbottensaker-tyngdlyftning/
    Och här: http://bakingbabies.se/2016/03/26/vad-hander-med-backenbotten-nar-vi-tranar/

    Heja heja!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *