Att mobba sig själv

image

Just nu ägnar jag mig åt peppdestruktivt beteende som går ut på att dissa mig själv och min kropp. Det innebär att det låter ungefär så här i mitt huvud typ hela tiden: Buhu, varför blir jag aldrig starkare och snabbare? Varför kan inte min mage sköta maglåset på egen hand, det är ju svinjobbigt att hela tiden tänka aktivt på det? Varför ser min mage ens ut som den gör FORTFARANDE? Varför är jag sämst? Varför kan jag aldrig få vara bäst på något, eller i alla gall typ bra på något? Jag borde äta nyttigare min lilla sockertorsk! Jag är aldrig bra nog! Varför gör jag inte mitt bästa? Fan vad jag suger!

Jo. Det råder en jävligt peppig stämning i min skalle just nu. Givetvis lite förstärkt av att jag är sjuk och ställt in pass, men mest för att jag tydligen gillar att hata och vara dum mot mig själv just nu.

Jag brukar faktiskt vara hyfsat snäll mot mig själv. Jag brukar försöka se de framsteg jag gjort, att jag känner mig starkare och piggare. Men just nu… just nu är jag mest sur för att det inte syns när jag tar av mig tröjan att jag faktiskt känner mig starkare. Typiskt dum inställning och helt emot min träningsmentalitet och en total killer av pepp och glädje. Och jag har inte ens pms.

Nåväl. This too shall pass. Hoppas jag fan i alla fall.
image

||||| Like It 1 Gilla |||||

Katarina

Katarina fick sitt tredje barn i september 2013 och fick höra av en vikarierande barnmorska på MVC att hennes magmuskler nog gett upp vid det här laget, men efter ihärdig rehabträning så hittade hon de där magmusklerna (de hade inte gett upp helt, faktiskt). I augusti 2015 sprang Katta Tough Viking tillsammans med Märta - FUCK YEAH! Hon är en tatuerad statstjänsteman vars mål just nu är att klara en pull-up innan 40 (som hon fyller i december 2016).

8 Comments

  1. Det där är så himla skumt, att det blir så där. Jag är likadan. En dagen är jag Kungen av Memphis och andra dagen är jag typ värdelös. Fast jag egentligen VET att jag är rätt bra, men det är som de dåliga tankarna bara kör över mig.

    Anyway, nu ska jag säga en sak som är helt sann, inget hittepå för att jag ska muntra upp dig. Idag när jag var på gymmet och tränade tänkte jag på dig två gånger. Första gången när jag gjorde vad du kallar Elin-armhävningar som aktiveringsövning. Jag kommer ner, men inte upp. Och då tänkte jag på dig, att du minsann kan göra såna här nu och att jag också kommer att kunna göra dem bara jag fortsätter nöta. Lite senare, när jag stretchade, tänkte jag på dig igen. Att du är så himlans bra på att stå i brygga. Jag vet inte ens vad man börjar med för att komma i det läget. Det ser så coolt ut. Nu kanske du tycker det är lite spooky att jag tänker på dig när jag tränar, men det är ju för att du är en av mina förebilder och för att jag följer dig på insta och ser dina träningsbilder och blir glad och peppad av dem och då poppar du fram i mitt huvud lite då och då när det gäller träning. Jag är ingen stalker, jag lovar 😉

    • Men åh! Vad glad jag blir av din kommentar. Och jag tycker inte det är minsta spooky, snarare peppande och jättekul!

  2. This too shall pass.

    Släpp det och behandla dig själv med respekt!

    Hoppas det vänder snart! ❤️

  3. Och du som typ är den starkaste jag vet, som marklyfter typ vad som helst! Men visst tänker jag också sådär ibland. Men hade vi inte kommit fram till att det hängde på menscykeln?

    • Äsch, jag har tappat all styrka eftersom jag SUUUUUUUUUU-HU-HU-HUGER. Eller, det har jag nog egentligen inte, men det är så det känns just nu.

      Jo, det brukar ju vara synkat med mensen, men inte denna gång.

  4. Mon dieu. Right there with you. Vi borde försöka träna ihop snart, för att få igång peppen igen!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *