Detta är inte ett aprilskämt!

img_20160329_223434.jpg

Som sagt. Eller varför skriver jag “som sagt”? Jag har nog inte ens nämnt på bloggen att jag försöker yoga lite regelbundet. Igen. Inte varje dag, för det skiter sig ganska omgående i Livspusslet™ – men i alla fall några gånger i veckan. Ibland går det inte så bra. Ibland går det lite mindre dåligt. Sällan känner jag att wow, nu var jag awesome. Men samtidigt känner jag att kroppen gillar det lite. Det känns skönt att sträcka ut sig och djupandas, mycket beroende på att jag ofta går med axlarna uppdragna till öronen och andas med korta och irriterade andetag. Ni vet, like a stressad småbarnsmamma som är less på bråk och oreda.

Just nu betar jag mig igenom Yoga with Adriene’s 30 day Yoga Camp, dock alltså inte varje dag. Jag är stel, min downdog ser ut som skit och nacken knastrar – men det blir nog bättre. Tänker jag. Hoppas. För även om jag tydligen ser arg ut när jag yogar (hälsar Slaktar’n), så tycker jag nästan om det lite. Men bara lite. OBS! INTE ett aprilskämt!

Hälsningar, den arga yogaren

||||| Like It 2 Gilla |||||

Katarina

Katarina fick sitt tredje barn i september 2013 och fick höra av en vikarierande barnmorska på MVC att hennes magmuskler nog gett upp vid det här laget, men efter ihärdig rehabträning så hittade hon de där magmusklerna (de hade inte gett upp helt, faktiskt). I augusti 2015 sprang Katta Tough Viking tillsammans med Märta - FUCK YEAH! Hon är en tatuerad statstjänsteman vars mål just nu är att klara en pull-up innan 40 (som hon fyller i december 2016).

3 Comments

  1. Yoga i sig kan ju vara trevligt – det är allt hokuspokus och livsbejakande dravel runtomkring som gör mig irriterad. Och så tycker jag att det är så mycket tråkigare att stå länge i en position än att få slå skitsnabbt på en boxningssäck.

    Livspussel. Jag letar fortfarande efter de förlorade bitarna under soffan…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *