Min träning är lika mycket värd som hans

wpid-img_20151002_125421.jpg

Följer ni mig på insta (@kattakvack)? Om ni gör det, så har ni redan läst om detta, och sett bilden. Men inte skyggar väl jag undan för att dubbelposta om mentala träningsprestationer. Kanske till och med får lov att trippelposta detta till andra bloggen, och fjuppel posta det till fejjan. Vi får se.

Igår hade jag i alla fall något av en breakthrough träningsmässigt. Hade precis börjat lyfta och skulle köra enligt strongliftsprogrammeringen i appen jag tankat hem för att få lite struktur på styrkelyften, när jag fick sällskap av två herrar i gymmet. Ganska snabbt förstod jag att det var stången de var ute efter, och för att liksom göra det tydligt stod de en bit bort och pratade om stången och tittade lite halvmenande mot mig medan de värmde upp i tre sekunder, sedan trampade de runt lite igen och tittade åt mitt håll, innan de började träna med bollen. De var inte otrevliga på något sätt, men ni vet, jag kände mig i vägen, jag kände mig svag, jag kände mig långsam (trots att jag brände igenom seten bra mycket snabbare än vad jag borde ha gjort.

Min första tanke var: jag skiter i det här och springer lite istället. Men sedan kom jag på att fan heller, min träning är inte mindre viktigt än någon annans, så jag benböjde, pressade och marklyfte enligt mitt program. Och inte ens när en av dem frågade hur många set jag hade kvar så bangande jag, utan svarade att jag hade marklyften kvar (detta är tydligen JÄTTEVANLIGT att få höra som tjej bland fria vikterna, har jag lärt mig sedan dess – lyssna på nya podden Styrkebyrån så får du höra).

Medan jag hatar att min första tanke är: nej men inte ska väl jag stå här och vara i vägen för männen som tränar på riktigt, MEN jag älskar att jag faktiskt backade upp mig själv och ba: jag är lika värdig. Heja mig! Och körde på. Snart är jag kanske redo för ett gym i verkliga världen, bortom jobbkällaren?

Och jo, det går att dela och turas om, men det är inte riktigt hela poängen med detta. Poängen med detta inlägg är: Kvinnor – er träning är lika viktig som männens träning. Nybörjare – er träning är lika viktig som de mer träningsvanas träning. Låt inte andra skrämma bort dig från det du gör i gymmet med menande blickar och suckar – do your thing. Jag VET är det är JÄTTESVÅRT att stå på sig och påminna sig om sina egen lika rätt till träning som de högstånkande och födabarnfrustande killarna, men jag lovar att göra det i fortsättningen – är ni med mig?

||||| Like It 21 Gilla |||||

Katarina

Katarina fick sitt tredje barn i september 2013 och fick höra av en vikarierande barnmorska på MVC att hennes magmuskler nog gett upp vid det här laget, men efter ihärdig rehabträning så hittade hon de där magmusklerna (de hade inte gett upp helt, faktiskt). I augusti 2015 sprang Katta Tough Viking tillsammans med Märta - FUCK YEAH! Hon är en tatuerad statstjänsteman vars mål just nu är att klara en pull-up innan 40 (som hon fyller i december 2016).

14 Comments

  1. Say what??? Är det vanligt? Vad ör det för jävla töntar som frågar så? Det är väl för fan bara att vänta en stund. Mvh Upprörd

  2. Bra gjort! Det är (bl.a.) såna här saker som gör att jag har gymskräck. Att gå på pass är absolut inga problem, men det här med att ta plats i gymmet bland fria vikter och maskiner – so out of my comfort zone.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *