Jag vann Little Miss Burpee!

Som jag deklarerade för ett tag sedan så VANN ju jag faktiskt en PT-timma med Anna-Lena Pettersson, aka Little Miss Burpee. Den 15 maj, på min namnsdag och allt, var det dags för den och det var så KUL! Fan vad jag blir inspirerad av att träna med kvinnor. Ödmjuka, starka, kloka, roliga kvinnor som bara få en att vilja vråla “FUCK YEAH!” och svettas.

Vi började med femhundra meter rodd, lite rörlighetsövningar och sedan burpee-teknik. Jag har ju tänkt att jag ska kunna göra hundra burpees på rad – men Anna-Lena tipsade mig om att förfina målet till att klara hundra burpees på tio minuter. Så då gjorde jag det. Alltså jag gjorde inte hundra burpees på tio minuter, utan jag förfinade målet. Vet ni vad Anna-Lena har gjort förresten? Tusen burpees på rad. TUSEN. Tappar räkningen bara av att tänka på det. “Du gör tio på ungefär en halv minut, sedan vilar du en halv minut och kör nästa set på tio”. Jo, jag kan väl säga som så här att jag är inte riktigt framme vid tio burpees på en halv minut – men jag blev väldigt mycket snabbare på att göra dem tack vare tekniktipsen jag fick.

Efter burpees var det meningen att jag skulle få ett litet cirkelpass för överkropp och ett för underkroppen, men jag avslöjade min faiblesse för marklyft så vi gjorde det i stället. HURRA! Lyckades lyfta 42,5 kg vilket är lika med rekord för mig. Och min teknik såg jättebra ut (tack Elin) och ja, marklyft är bara så himla roligt. Hade jag hört mig själv säga detta för ett halvår sedan hade jag förmodligen trott att jag rökt något olämpligt, men jag lovar,  jag är helt orökt när jag skriver detta: marklyft rocks!

Efter marklyft fick jag en åtta minuter lång amrap (As Many Rounds As Possible) och efter det vet jag faktiskt inte om jag hade klarat så mycket mer, så det var ju tur att timmen slutade där. Alltså mina ben… jag gick för att träffa Katta efter och var på väg att ställa in när jag insåg att hennes jobb endast var tillgängligt via en svag uppförsbacke. Mon. Dieu. Men så glad jag blev av allt ändå! Det är det som är så fint med träning numera. Jag blir så himla glad av det! Har aldrig fattat när folk har pratat om endorfiner innan, för jag har mest känt mig pinad efter olika träningspass, men banne mig om jag inte känner av dem nu.

Bor ni i Stockholm, eller har vägarna förbi och vill ha en jätterolig timma? Då tycker jag att ni bokar in er hos Anna-Lena pronto! Hon har utan tvekan puttat mig de sista centimeterna över tröskeln för att våga gå till gymmet och marklyfta själv. Dessutom tar hon fräsiga träningsbilder på en om man ber snällt:

Helt tagen av hur tuff jag är som lyfter jättemånga kilon här.

Oväntat jätterolig grej: dra och putta släde. Förutom det innehöll amrapen marklyft med kettlebell, hantellyft och brupees. Och väldigt mycket stånk och stön.

 

||||| Like It 3 Gilla |||||

Sofia

Sofia är en tvåbarnsmor som mötte världen en eftermiddag i november 1978. Första barnet kom 2012 och med honom även insikten att träning kan vara ganska bra. För inte var det lätt att föda 4.8 kilo barn otränad. Andra barnet kom i mars 2016 och vägde 350 gram mindre än första. Det var ganska jobbigt det med. Sofia älskar att boxas och att lyfta tunga saker, när hon inte tränar för att kunna träna efter graviditeten.

3 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *