Lyfter skrot, som en superhjälte

image

Jag smög mig iväg till jobbgymmet i förrgår. Eller smög ochbsmög, jag basunerade ut det ganska högljutt faktiskt, för sån är jag.

Ni vet, jobbgymmet som vi flyttat ifrån, det är alltså dit jag gick. Jag är nämligen en vän av ordning och vanor och jag är van vid gamla jobbgymmet. Det är visserligen några meter längre bort än det jobbgym som ligger närmare, men det är större, mindre folk och bättre utrustat. Ja, och så känner jag mig ju hemma där då – något som tydligen är viktigt för mig när jag tränar.

Jag gick ditt med målet att köra korta intervaller på löpbandet enligt pass 4 i mitt löpprogram, och banne mig om det inte var ganska kul att springa dem på löpband där jag hade full koll på hur snabbt jag sprang och under hur lång tid. Jag sket i distansen jag fick ihop, för det kändes liksom sekundärt.

När jag var klar med intervallerna kunde jag inte låta bli att snegla mot de fria vikterna som låg och glänste så vackert. Men skulle jag våga, där bland folk som inte var mina träningsbuddies? Fast sen tänkte jag FUCK IT! jag vill lyfta. Så det gjorde jag. Jag marklyfte, bänkade och böjde och kände mig som en jädra superhjälte som VÅGADE och visste HUR. Okej, det var bara en annan person där inne och en till på ingång, men trots att jag såg snubben som var på väg in så gjorde jag det. Det hade jag fan aldrig vågat för ens en månad sedan.

Och att lyfta hörrni! SÅ JEFLA KUL!

image

||||| Like It 2 Gilla |||||

Katarina

Katarina fick sitt tredje barn i september 2013 och fick höra av en vikarierande barnmorska på MVC att hennes magmuskler nog gett upp vid det här laget, men efter ihärdig rehabträning så hittade hon de där magmusklerna (de hade inte gett upp helt, faktiskt). I augusti 2015 sprang Katta Tough Viking tillsammans med Märta - FUCK YEAH! Hon är en tatuerad statstjänsteman vars mål just nu är att klara en pull-up innan 40 (som hon fyller i december 2016).

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *