Sånt som gör mig opepp på träning

Jag vet, jag borde inte bli förvånad. Jag vet, jag borde inte lägga energi på att bli arg. Jag vet, jag hade absolut inte tänkt att dra in det här med vikt i mitt träningsbloggande eftersom jag inte tycker att det har med varandra att göra men nu gör jag det ändå. Jag hoppas att jag inte trampar någon på tårna. Tidningen nedan damp ner i vår brevlåda idag. Titta lite på framsidan. Vad ser du?

IMG_0736.JPG

Vad jag ser? Någon som borde skämmas. Skämmas över att hen valde att frossa i mat över julen. Skämmas över att hen är en tjockis. Skämmas om hen inte väljer att göra något åt det, helst igår. Skämmas över sin dåliga form.

Vad jag blir arg över? Att det här är så rumsrent att det är okej att dela ut denna framsida till Haninges alla (?) hushåll utan att veta vem mottagaren är. Jag blir arg över att kilon och träning ska kopplas ihop på det här sättet. Jag blir arg över att jag skäms över att träna eftersom jag därmed är en del av en för många förtryckande kultur. När den här bilden av tjock likamed lat likamed dålig upprätthålls känner jag att jag hamnar i en knipa. För det betyder ju att eftersom jag tränar och inte är tjock så är jag mer lyckad. Det betyder att jag kan vara en av de på gymmet vars blick tolkas som fördömande mot någon som är där för första gången.

Jag försöker undvika att prata om vikt så gott det går. Jag känner mig inte bekväm med det. Varför? För jag är en av svikarna. Jag är ännu en person som kommer tillbaka till jobbet efter graviditet och föräldraledighet, fast i en smalare version. Jag är ännu ett bevis på att du inte duger som du är. Och jag vill bara skrika ur mig alla ursäkter till varför det blev på det sättet för just mig, men spelar det någon roll? Jag är fortfarande en del av den fördömande massan, ett bevis på att alla kan hitta tid och energi till att träna, det finns inga ursäkter, herregud DU hinner ju som har tre barn och jobbar heltid.

Så tack så mycket Magasin Haninge, ni fick även mig att skämmas.

 

 

||||| Like It 6 Gilla |||||

Märta

Märta fick sitt första barn 2011 och sitt andra och tredje på Lucia 2013 (jajjemensan, här slog hon minsann till på två på en gång). Hon har väl egentligen varit mer av typen skolka-från-skoljympan än den som frivilligt rör på sig, men de senaste åren har något hänt och på träningsmeritlistan står numer till exempel en avklarad halvmara. När det gäller val av träningsform så är det främst löpning som lockar, och detta enligt devisen lagom tempo och choklad i slutet. Ska göra något så tufft som att springa Tough Viking tillsammans med Katta 2015.

7 Comments

  1. Fast är det inte därför många börjar att träna? Att förlora sina extra kilon så att en ser hälsosam ut upplever jag som en stor motivation för det kan väl knappast vara för att rädda världen som en står och pressar i sitt anletes svett. Dessutom är det väl få av oss som blir direkt missnöjda när vi äntligen kommer i de där smalbyxorna osv för tänk vilken prestation en har gjort. Vem vill se eller bli klassad som fet? Jag tror vi är ganska rädda för det där dallrande kroppsfettet och så länge vi fortsätter att nypa oss i sidfläsket och önska att det kanske kunde vara lite mindre får vi nog acceptera bilden att fet=inte bra. // muscle up

    • Jamen guuuva bra Stina, skamma folk att bli smala (för alla vet ju att smala är hälsosamma per automatik) istället för att motivera till motion och bra kost. Vet du vad såna som du gör? Får tjocka att skämmas och inte våga gå till gymmet, bra gjort, applåder! Är trött på blickar från såna som dig i badhuset och gymmet, jobbigt för dig att jag faktiskt hellre är tjock än har en ohälsosam inställning till min kropp och mitt fett. Är 1000 ggr hellre fet än har din människosyn. Stina = inte bra.

    • Det jag främst reagerar på är kombinationen av text och bild på magasin haninges framsida. Jag upplever bilden framsidan som oerhört skambeläggande och för mig förmedlar den ingen pepp alls, bara tränings- och vikthets. Varför tror du att det är så många som tränar för att tappa vikt? Och är rädda för dallrande fett? Jag har svårt att tro att det är en inneboende egenskap hos oss människor utan jag tror att det helt och hållet beror på att samhället lär oss att det är FEL och FULT att vara fet, att tjocka människor är mindre värda. Vad som är hälsosamt är inte så enkelt som BMI. Det FINNS ett förakt mot feta, och jag tycker att det är rent vidrigt att det ska vara så rumsrent att det ska vara okej att trycka upp en sån här framsida.

  2. Ok, min mening är absolut inte att skambelägga och jag vet att hälsa inte behöver kopplas samman med kroppsvikt. Jag tror bara att vi har en väldigt utseendefixerad tillvaro där tyvärr en synligt vältränad kropp får mer positiva beskrivningar/komplimanger än dess motsats. Jag har också fått kommentarer som att “vad fin du är” efter att ha minskat i vikt efter graviditet, som om jag inte var fin innan, eller?

  3. Bilden gillar jag, jag ser en beslutsam kille som just klarat av ett tufft pass. Han har ju uppenbarligen just tränat.

    Texten känns däremot mossig (går man förresten ens upp i vikt under julen?), och jag hade föredragit om de fokuserat på det positiva man är på väg mot (bättre ork, humör etc). Fast jag tycker det är helt okej att träna av estetiska skäl också, och för vissa kan det såklart innebära tappade kilon likaväl som det för andra innebär ökad vikt. Fel dock att förutsätta att ALLA vill väga mindre än de gör.

    • Jag ser inte bilden på riktigt samma sätt som du. Men texten är verkligen, som du säger, mossig. Jag tycker det är helt okej att försöka förmedla träningspepp och jag hade inte alls reagerat ifall jag upplevt texten och bilden som positiva! Nu tycker jag att budskapet blev att du inte duger.

      Många tränar för att tappa vikt, känna sig snygga etc, och det är inget fel med att de gör det på ett individplan. Jag tycker bara att det är väldigt synd att samhället lär oss att vi inte duger.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *