Det var det där med core ja

wpid-abm_1418120847.jpgDet var inte bara Märta som helt plötsligt stod öga mot öga med sin inte jättestarka core i lördags – även jag fick tvingas erkänna att 1) min magmuskulatur är inte jättestark direkt 2) jag som var närmast religiös när det gällde mammamageappen har eventuellt slarvat med magträningen. Om man med slarvat menar tröttnat och skitit i den sedan typ april och 3) min diastas kanske inte ger mig några problem i vardagslivet eller ens när jag tränar medelhårt – men när jag tränade crossfit, då kände jag verkligen hur svag jag är i magen. Och jag kände att jag helt plötsligt har svårt att koppla på magmusklerna, vilket jag INTE tyckte var svårt när jag mammamagade.

Precis som Märta, blev jag avslöjad och påmind om detta vid lördagens knäböj. Ja, ni ser ju på bilden där nere hur vi snackar core. Eller kanske mer obefintlig core. Näe, så illa är det inte, men det ÄR min svaga punkt, det är jag medveten om. Det lustiga är att, eftersom jag är människa och därmed har en dragning gentemot lättja, så fort jag märkte att mammamageträningen började ge resultat så började jag slacka med den enligt den helt ologiska devisen: det här är ju en baggis, jag har ett bra grepp om detta, snart är diastasen väck… nog kan jag hoppa över core-rehaben just idag. Så himla fånig inställning av så många olika anledningar, bland annat den att mammamage-programmet bara tar 5 minuter att köra igenom – kanske 7 minuter under de sista faserna. Det finns inte en enda dag då jag inte har tid att rehaba magen. Jag har alltid 5 minuter över någon gång under min vakna tid.

Så jag lär väl göra som Märta, och fokusera på min mage nu. Inte nödvändigtvis för att den ska bli platt, utan för att den ska bli stark. STARK så jag inte drullar på röven när jag ska göra knäböj.

I övrigt så kan jag inte sluta tänka på lördagen. Dels för att jag fortfarande har ganska rejäl träningsvärk, men mest för att det var så jävla kul. Drömmer till och med om det på nätterna. Tror jag är lite kär faktiskt. Mmmm, crossfit.

crossfit3

||||| Like It 1 Gilla |||||

Katarina

Katarina fick sitt tredje barn i september 2013 och fick höra av en vikarierande barnmorska på MVC att hennes magmuskler nog gett upp vid det här laget, men efter ihärdig rehabträning så hittade hon de där magmusklerna (de hade inte gett upp helt, faktiskt). I augusti 2015 sprang Katta Tough Viking tillsammans med Märta - FUCK YEAH! Hon är en tatuerad statstjänsteman vars mål just nu är att klara en pull-up innan 40 (som hon fyller i december 2016).

2 Comments

  1. Som älskare av crossfit sedan två år, älskar jag att ni testade crossfit och älskade det! Den där peppiga, goa stämningen och de duktiga, hjälpsamma, snälla coacherna är utmärkande även för min crossfitbox och det är en sån himla både mysig och dödsjobbig träningsform! Jag (= 30+ och hyfsat tränad sen tonåren) kör med både stenhårda tjugoåriga grabbar och mjuka, fluffiga småbarnsmammor och -pappor och det passar oss allihop. Mmm crossfit indeed!

    • Men ja, PRECIS så. Åh, jag vill så himla börja och är sekunder från att rusa iväg och teckna medlemsskap… men först ska jag lägga lite träningspengar på en annan sak, men sedan, sedan blir det nog banne mig crossfit! Kan verkligen inte sluta tänka på det, känner mig liksom alldeles förälskad.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *