Att träna hemma med barn

tranamedbarn

Jag trodde, kanske lite naivt, att det skulle bli lättare att träna hemma i takt med att Morris blev äldre. Nja, skulle jag säga. Det har blivit annorlunda, men det har inte blivit lättare.

Förut såg det ut så här: träna medan Morris sov på soffan. Eller snarare “sov” på soffan, för en kunde ju hoppa upp och sätta sig på att ungefär halvvägs in i passet så vaknade han och var missnöjd. En sak hade det ju varit om han var glad och nöjd och kunde ligga/sitta på golvet och pilla med någon leksak, men det är inte riktigt så vi rullar här hemma. Så min träning var ofta upplagd som så här: träna lite, få igång pulsen, avbryta för att tutta arg unge till sömns, fortsätta passet. Det kändes lagom effektivt…

Nu ser det ut så här: träna medan Morris är vaken och leker med något kul på golvet. Denna roliga saken på golvet är allt som oftast jag, för vet ni hur många saker man gör under ett pass som är golvbaserat – ALLT eftersom inga övningar innefattar att jag leviterar en meter ovanför golvet där han inte kan nå mig. Det är väl en sak när jag plankar eller kör armhävningar och han hänger på mig rygg (gärna i sällskap av Eddie, om han är hemma) för då vet jag ju vart jag har honom/dom. Men när det är konditionsövningar, som eventuellt innefattar att mitt ben ska spritta iväg för att öka pulsen… Om vi säger så här: det slutar ofta med att jag får stå och typ hoppa upp och ned som ett fån istället för att inte riskera att karatesparka random kid i hövvet. Och med random kid menar jag så klart ett av mina, om jag inte tränar på uteplatsen, för då kan det även innefatta real life random kids från grannskapet.

Det är inte så att jag längtar efter att börja jobba till hösten, inte alls. Men om vi säger så här: på jobbet har vi ett gym i samma hus, som vi får träna i på arbetstid utan någon faktiskt begränsning på en timme i veckan. Jag tänker så här att om jag lägger ned lika mycket tid nästa läsår på att träna som jag gjort detta, men all den tiden faktiskt blir effektiv träningstid utan att jag måste trilska fram tuttsen ur en sport-BH som gör sitt bästa att smeta ut dem till en icke särskilt tuttguppig form för att stoppa in sagda tutte i munnen på argt barn, då kommer jag fan vara i form för Tough Viking 2015. Just saying…

 

||||| Like It 0 Gilla |||||

Katarina

Katarina fick sitt tredje barn i september 2013 och fick höra av en vikarierande barnmorska på MVC att hennes magmuskler nog gett upp vid det här laget, men efter ihärdig rehabträning så hittade hon de där magmusklerna (de hade inte gett upp helt, faktiskt). I augusti 2015 sprang Katta Tough Viking tillsammans med Märta - FUCK YEAH! Hon är en tatuerad statstjänsteman vars mål just nu är att klara en pull-up innan 40 (som hon fyller i december 2016).

One Comment

  1. Haha åh som jag relaterar! Jag kan absolut inte träna när Isak är vaken, om det är bara han och jag. Alltså “glad och nöjd” är inte jättevanligt här heller just nu. Om Alex är hemma brukar jag däremot ge mig ut och springa, eller stänga in mig i Isaks rum. Eftersom att han än så länge inte har fattat att det är hans rum, så funkar det. Men det är väl bara en tidsfråga innan det går över i dessa “MIN”-tider!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *