Ligger hemma och tittar på OS-maskinerna

IMG_9234-640x426

Topploppet 2012 Foto: Linda Hörnfeldt

Jag har vaknat med halsont varje dag sedan i torsdags förra veckan. I helgen var jag sju-hu-huk men trodde i söndags att det var på väg att lätta. Men nja, halsontet vaknar jag fortfarande med och jag är lite lagom snorig. Inte så att jag direkt känner mig sjuk, men jag hörde någon gång att man aldrig ska träna med halsont, och eftersom jag inte vill typ dö, så ligger jag på soffan och maratontittar på OS. Har idag kollat på störtlopp, curling, damhockey och herrhockey. Curling fattar jag noll och ingenting av men blir samtidigt nyfiken på 1) hur sporten uppfanns samt 2) hur man halkar in på den banan (he he, pun intended). Liksom: vi kör typ dart, fast med en stor stor puck som vi slajdar iväg på is samtidigt som vi sopar framför den så att den kommer dit vi vill och när den nått en viss punkt så får motståndarna sopa för att få pucken dit DE vill – och så skriker vi jättehögt åt varandra så att eventuella sovande bebisar hemma i tv-sofforna vaknar. Och hur börjar man med curling? Det kan väl inte vara något som barnen ute i stugorna och husen och lägenheterna tjatar ihjäl sina föräldrar om att börja med? Eller gör dom det? I vilket fall har min 13-åring aldrig tjatat om att få börja med curling (eller någon annan sport för den delen heller – så han är nog inte min bästa referenspunkt just gällande detta).

Oavsett, de fascinerar mig, de där OS-atleterna. Oavsett vilken sport de sysslar med – drivet liksom, det väloljade maskineriet som deras kroppar måste vara, fokusförmågan. En annan känner sig jävligt stolt över att ha bestämt att min löppremiär efter graviditet och sånt kommer gå av stapeln den 1 mars. Det är om 2 och en halv vecka. Så långt framåt har jag typ aldrig planerat min träning. Jag har till och med mätt ut en sträcka som känns safe att springa på egen hand (på grund av är rädd för monster, spöken, mördare och våldtäktsmän). Vilken framförhållning, tänker jag och ryggdunkar mig själv. Och sedan tittar jag på OS och hör atleter fundera på OS 2018, och 2022. Eh?

Men i alla fall: 1 mars drar jag på mig löpskorna igen. Peppen! Och då har jag tänkt köra Lofsans/Alla kan tränas/ Röhnischs femkilometerslöpskolning eftersom jag lite krasst räknar med att vara tillbaka på noll igen – och är jag inte det flåsmässigt (HA HA HA, klart jag är, men jag kan väl få tänka positivt) så är jag nog det kroppsmässigt.

Och så ska jag ta och anmäla mig till Vårruset i Stockholm. Vårruset är mitt mål att klara 5 kilometer till igen – den 27 maj.

Heja mig!

||||| Like It 3 Gilla |||||

Katarina

Katarina fick sitt tredje barn i september 2013 och fick höra av en vikarierande barnmorska på MVC att hennes magmuskler nog gett upp vid det här laget, men efter ihärdig rehabträning så hittade hon de där magmusklerna (de hade inte gett upp helt, faktiskt). I augusti 2015 sprang Katta Tough Viking tillsammans med Märta - FUCK YEAH! Hon är en tatuerad statstjänsteman vars mål just nu är att klara en pull-up innan 40 (som hon fyller i december 2016).

2 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *