I did it!

Ärligt talat: övertid, blodsockerfall och murrig novemberkväll är inte riktigt saker som ligger på min topp tio över bra förutsättningar när jag ska ge mig ut och springa, men just den här veckan kan jag liksom inte vara kräsen. Kommer nämligen att prioritera annat än motion när jag firar min födelsedag med familjen i Örebro (TIHI). Så när jag kom hem från jobbet idag fick jag helt enkelt stänga av den delen av hjärnan som ville äta godisrester från helgen i soffan och dra på mig springkläderna fort som fasen för att inte hinna väcka godisdemonen till liv igen. Efter att ha sänkt en halvliter havredryck sprang jag ut och iväg och tog mig fram på krafter jag inte visste att jag hade. Alex fick under tiden en annan typ av motion kan vi säga. Han fick vara hemma och brottas med barnet som utvecklas i leda igen (barn fortsätter tydligen att göra det även efter att Wonder week-appen har gått ut).

Hur som helst. Faktiskt så gick det oväntat bra att springa idag, förmodligen för att rundan egentligen bara var en omväg till sushihaket och jag kände att mitt blodsocker bara var höjt på nåder av havredrycken. Bilden av mig själv innan jag kom ut var att jag skulle hasa en kilometer likt en ringare på väg till tornet innan jag eventuellt skulle sucka franskt och svimma av, men så fort jag börjat springa glömde jag bort att jag inte var fit for fight egentligen. Så. Sammanlagt fyra kilometer blev det, fast sista kilometern gick jag för att inte spilla ut misosoppan. Nu sitter jag i soffan och suger på en dammig lakritsbit och ångrar att jag inte köpte choklad när jag ändå var ute. Fail på det, fast WIN på mig! Hur gör ni för att lyckas komma igång när det stretar emot?

2013-11-04 005

||||| Like It 6 Gilla |||||

Sofia

Sofia är en tvåbarnsmor som mötte världen en eftermiddag i november 1978. Första barnet kom 2012 och med honom även insikten att träning kan vara ganska bra. För inte var det lätt att föda 4.8 kilo barn otränad. Andra barnet kom i mars 2016 och vägde 350 gram mindre än första. Det var ganska jobbigt det med. Sofia älskar att boxas och att lyfta tunga saker, när hon inte tränar för att kunna träna efter graviditeten.

8 Comments

  1. Well done!
    Mitt bästa tips för att få till motionen är att berätta för så många som möjligt innan att “när jag kommer hem, då ska ni få se på springa. Oj, oj, oj vad jag ska springa”. Då blir jag ju tvungen att åtminstone lunka någon liten runda för att kunna möta blick nästa dag. Jag jobbar bäst under press och förväntningar…
    Ett annat tips är ju att sätta upp villkor för att hänge sig åt gottigheter. Tex. Om jag ska äta hela chokladkakan ikväll så måste jag faktiskt motionera i 40 min innan. Så då tränar jag OCH moffar choklad. Win-win

    • Ja! Jättebra tips! Jag har tidigare försökt sprida rykten om min träning på jobbet, men de verkar helt ointresserade av den spännande fortsättningen på det här. Galet! Har de andra intressen än min kondition alltså?

  2. Det bästa tips jag någonsin fått i springväg är att lura sin korkade hjärna. Man ba: jag kan GÅ ett varv runt kvarteret, det räcker”. och kroppen ba: okej! *tar på sig löpkläderna* och sen kommer man ut och så blir det ALLTID mer än ett varv runt kvarteret. Men även om det bara blir det, så är det ju mer än bara sitta i soffan, så ändå: WIN!

    • Haha JA! Lura korkade hjärnan är splendid! Jag brukar ibland, när det känns riktigt segt, byta om “på skoj”. Sedan känns det ju bara fånigt att sitta i soffan med springkläderna på så då finns inget annat väl än att ge sig ut 😀

  3. Fast nu förstår inte jag. “Godisrester från helgen”??? Rester? Av godis? Kan det bli det? För i så fall måste det vara fel på det godiset jag köper – det blir då fan aldrig några rester kvar av det.
    *tar en näve till av nyinköpta chilinötter*

    • Till mitt försvar vill jag säga att det var himla mycket godis under maratonstickning i lördags och att jag hade gömt resterna så väl från fredagen att både jag och Alex glömde bort dem. Ska bättra mig till nästa helg 🙂

  4. Sofia, vad du skriver roligt! Haha, bilden av den franske, suckande ringaren som ska ut o röra sig..! 🙂 Så känner jag mej allra oftast. Mitt allra bästa tips nånsin ( jag tror att det var från Linna Johansson, när hon höll igång sin träningsskola på sin blogg), lyder “jag gör det ändå”. Alltså, när man egentligen bara inte vill, inte örk, inte ka-a-an för att man hellre, ja, gör nåt annat, fast man VET hur bra det kommer kännas sen, och hur bra det är för en. Jag gör det ändå, tänker jag, knyter skorna, och, ja, gör det.

    • Tack Marie 🙂 Åh Linnas träningsskola var så himla bra. Hela hon var så himla bra. Väldigt synd att hon lade ner!

      Så brukar jag försöka tänka också – och när det inte går får jag gå all in och försöka hitta ett enda tillfälle då jag har ångrat att jag tränade. Har inte hänt än!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *